Att vara sin egen

Företagande sägs ofta vara en nyckelfråga i regioners tillväxt. Halland är en relativt företagartät region med 11,6 nystartade företag per 1000 invånare 2017. Endast Stockholms län har fler.271

 

Areella näringar är relativt stora branscher i Halland jämfört med riket, liksom byggindustri och handel.272 Samtliga är mansdominerade branscher och drivs till stor del som mindre företag. Detta återspeglas i vem som driver företag273. Knappt runt 35% av samtliga operativa företagare är kvinnor, något fler bland kombinatörer (42%) än bland heltidsföretagare (30%). Också personer med utrikes bakgrund är underrepresenterade i förhållande till befolkningen som helhet: 9,5% av alla företagare har utrikes bakgrund och 10,7% av heltidsföretagarna.

 

Av nystartade företag i Halland 2017 var företagsledningen i 446 av företagen av utrikes härkomst (20%) och i 1733 av ej utrikes härkomst (79%). 694 företag startades av en kvinna eller endast kvinnor (31,5%) och fler än dubbelt så många, 1481, startades av en man eller endast män (67,3%). Andelarna motsvarar siffror över samtliga företag, så det finns inga tecken på att andelen kvinnliga företagare skulle öka den närmsta tiden. Att 20% av företagen startades av personer med utrikes bakgrund öppnar för en högre representation av denna grupp, men det förutsätter att företagen också överlever och drivs vidare.

 

Det är inte bara antalet företagare som skiljer sig åt: också hur det går för företaget varierar både utifrån kön, ålder och in-/utrikes bakgrund. Ett företag som drivs av en man med inrikes bakgrund över 31 år omsätter i snitt nära 10,3 miljoner kr medan en man med utrikes bakgrund omsätter 10,2 miljoner kr.  Att jämföra med ett företag som drivs av en kvinna med inrikes bakgrund över 31 år som omsätter 5,2 miljoner kr och en kvinna med utrikes bakgrund som omsätter knappt 1,7 miljoner.

 

Hur är det då för personer under 30 år som driver företag? Ett företag som drivs av en kvinna med inrikes bakgrund omsätter i snitt knappt 1,3 miljoner, vilket är ca 100 000kr mindre än vad en kvinna med utrikes bakgrund, under 31 år, omsätter. Medan en man med utrikes bakgrund, under 31 år, omsätter nästan 2 miljoner, att jämföra med en man med inrikes bakgrund under 31 år som omsätter nästan 3 miljoner.

 

Olika grupper driver också olika sorters företag274, vilket också förklarar en stor del av skillnaderna. Kvinnor tenderar att mer än män driva företag inom service, utbildning och vård och omsorg. Många kvinnor, liksom män, driver också företag inom jordbruk, jakt och skogsbruk; verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt handel. Dessutom finns avsevärt fler kvinnor än män i kategorin ”okänt”, alltså där ingen bransch uppgivits.

 

Personer med utrikes bakgrund driver sällan företag inom jordbruk, jakt och skogsbruk. De driver istället oftare företag inom handel och service.

 

Utöver branschernas olika villkor visar mycket på att samhällets stöd till företagare missgynnar såväl kvinnor som personer med utrikes bakgrund. Dels gäller detta tillgång till krediter. Flera undersökningar visar att kvinnor beviljas krediter och andra stöd i lägre grad än män275. Det är möjligt att det finns kunskap bland företagarna om att det är lättare för män att få krediter, vilket eventuellt gör att familjeföretag, exempelvis jordbruk som är vanliga i Hylte och Laholm, medvetet skrivs på mannen av den anledningen. För nyanlända kan det också finnas svårigheter att ens ansöka om lån, med lagar som gör det svårare att bli företagskund i svenska banker.

 

Personer som inte varit så länge i Sverige kan också ha särskilda behov för att starta och lyckas med sitt företagande. Dels kan de sakna eller ha mindre effektiva nätverk som stöd i processen, både privat och professionellt. De kan ha ett extra stort behov av mentorskap och personlig rådgivning. De kan också sakna kunskaper som är specifika för Sverige. Det kan gälla myndigheters krav, exempelvis skatte- och redovisningsregler, men också lagar och riktlinjer inom den bransch de är verksamma. Men också sådant som affärskultur och informella regelsystem kan vara okända.276

 

I synnerhet för kvinnor lägger också familjelivet möjliga hinder i vägen för företagets utveckling277. De kvinnor som föder barn är under en period frånvarande från företaget. Svårigheter att i det läget hitta en ersättare kan innebära ett avbräck för företaget, som män kan slippa genom att inte alls vara frånvarande länge från företaget.

 

Branscherna där kvinnor oftast driver företag är också branscher inriktade på antingen vård och omsorg eller försäljning till enskilda konsumenter. Det innebär ofta att marknaden är lokal och köpkraften begränsad. Vad gäller vård och omsorgstjänster finns också ofta ett av kommunen/landstinget uppsatt pris. I jämförelse med företagstjänster och produktion av varor för en större marknad innebär detta en begränsning av företagens tillväxt.

 

Samtidigt möts kvinnliga entreprenörer också av stor kunskapsbrist och fördomar både kring vilka företag de bör driva och vad de förväntas vilja med sina företag278. Negativa attityder och fördomar kring kvinnor är vanligt förekommande och leder till hårdare bedömningar av kreditbeviljarna279.

 

Kvinnors lägre grad av företagande är alltså i högsta grad en strukturell fråga, där olika samhällssystem i kombination med okunskap och fördomar lägger hinder i vägen för ett framgångsrikt företagande. Det gäller både politiska frågor som socialförsäkringssystem och innovationsstrategier, samt stödstrukturer för företagande och individers beteende inom dessa.

 

Sammantaget är Halland alltså en region där många driver företag, men där vissa företagare gynnas mer än andra. Kvinnor och utrikes födda, och i synnerhet utrikes födda kvinnor både driver företag och har lägre omsättning i sina företag än inrikes födda män.

Operativ företagsledare: Den person som har rätten att utföra den löpande förvaltningen i den omfattningen att personen inte behöver invänta en eventuell styrelses beslut.

Kombinatör: Person som driver företag men också har annan yrkesställning, tex anställning eller driver företag i olika former. (Tillväxtverket)

Noter

271. Regionfakta

272. Tabell 17, 2014

273. Tabell 16.1-3, 2015

274. Tabell 17, 2014

275. Tillväxtverket, 2015 (1)

276. Tillväxtverket, 2016, sid 20-26

277. Strandhäll, 2015

278. Tillväxtverket, 2015 (2)

279. Tillväxtverket, 2015 (1)