EN PRIVILIGIERAD LIVSSTIL

Också andra hälso- och livsstilsfaktorer stärker bilden av ett välmående samhälle där det finns utrymme att må bra men där köns- och andra strukturer skapar skillnader utifrån kön. Livsstilsfaktorer som kost- och motionsvanor hör till de vanligast nämnda vad gäller risk för allvarliga sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. På populationsnivå finns också starka samband med fetma, som ofta orsakas av en ohälsosam livsstil, vilket gör det till en vanligt använd hälsoindikator. Inom samtliga områden är siffrorna för Halland mer hälsosamma än för riket som helhet, och vi ser också att hallänningar lever knappt ett år längre än riksgenomsnittet.

Kvinnor i Halland är mindre feta än män92 (11,6% jämfört med 13,4%), och betydligt mindre feta än kvinnor i riket som helhet (11,6% i Halland jämfört med 14% i riket). Män är bara obetydligt mindre feta än riksgenomsnittet (13,45 jämfört med 14%). Det är alltså kvinnorna som står för största delen av de bättre siffrorna i Halland. Intressant ur ett långsiktigt perspektiv är att flickor i Halland, oftare än pojkar är överviktiga och feta (se vidare i kapitel ”Framtidshoppet?”), vilket väcker frågor om hur det kommer att se ut i framtiden.

Kvinnor äter också mer frukt och grönt än i riket93 (15% av kvinnorna i Halland jämfört med 18% i riket äter bara en gång om dagen, 44% i Halland jämfört med 43% i riket äter mer än 3 gånger dagligen) och väldigt mycket mer än män (18% av halländska män äter frukt och grönt mer än 3 gånger dagligen, 31% äter bara en gång dagligen). Halländska män äter dock något mer frukt och grönt än riksgenomsnittet, där 35% bara äter som mest en gång per dag.

Vad gäller fysisk aktivitet minst 30 min dagligen94 har män och kvinnor i Halland ungefär lika höga siffror: 57% av männen och 56% av kvinnorna når denna nivå. Detta är något högre än i riket (54% för män respektive 52% för kvinnor) och könsskillnaden är något mindre.

För att leva hälsosamt krävs förutom praktiska förutsättningar också vad som kallas hälsoliteracitet. Det innefattar tillgång till information men också kognitiva och sociala förutsättningar att följa den95. I det ingår både att förstå den information som ges på ett djupare plan, men också att ha personliga förutsättningar, motivation och mod nog att agera utefter den, och genomföra behövliga förändringar i livsstil96.

Kvinnor kan i högre grad än män förväntas sakna praktiska förutsättningar för att följa råd: har ofta sämre ekonomi, sämre boende, mer ansvar för hem och barn osv. Hypotesen att familjesituationen påverkar stärks av skillnaderna mellan olika åldersgrupper: Den fysiska aktiviteten är högre före barnaskaffande åldrar97 och sen sjunker den fram till pensionsålder (65-84 år) då den åter stiger. Ett krävande hem- och yrkesliv minskar utrymmet för fysisk aktivitet.

Hälsoliteraciteten tycks dock väga upp för detta: kvinnor har, som vi ska se i kapitel ”En jämlik skola?”, bättre utbildning98 och bättre resultat i läsförståelse99, vilket ger dem bättre möjligheter att fullt ut förstå hälsoinformation från myndigheter. Kvinnor kan också tänkas ha större incitament att leva ”nyttigt”: dels finns starka normer kring utseende och kropp, som kräver disciplin att leva upp till.100 Å andra sidan finns starka normer kring manlighet och kostvanor som lägger tyngd i andra vågskålen: köttet och ölen är viktiga delar i maskulinitetskonstruktionen, grönsakssoppan ingår inte där101. Detta ger viktiga ledtrådar till varför kvinnors livsstil är så mycket mer hälsosam.

Vad gäller bruk/missbruk av alkohol, narkotika och tobak konsumerar hallänningar överlag något mindre än i riket som helhet (se siffror nedan). Låg konsumtion av alkohol och andra berusningsmedel är både kända friskfaktorer för psykisk hälsa och en konsekvens av god psykisk hälsa.102

Kvinnor röker något mer än män men skillnaden är liten103, drygt 10% av kvinnorna och drygt 9% av männen röker dagligen. Mest röker 45-64-åringar, och det är också i denna grupp skillnaden är som störst mot riket, knappt 12% mot 14%. I Halland röker eller snusar 1,9% av de 15 åriga flickorna och 2,8% av de 15 åriga pojkarna104.

Vad gäller alkohol dricker män betydligt mer än kvinnor105. Nästan dubbelt så många, 15% män mot 8% kvinnor har ett riskbruk av alkohol. Könsskillnaden är något större än i riket och hela skillnaden mot riket går att spåra till gruppen under 29 år106. I denna grupp är riskkonsumtion107 av alkohol betydligt vanligare än bland äldre: runt en fjärdedel, jämfört med ungefär en tiondel i övriga grupper.

Cannabisanvändningen108 är lägre bland kvinnor än bland män, 1,3% respektive 3%, och lägre än i riket totalt, i synnerhet bland männen. Det är i stort sett bara yngre, under 29 år109, som konsumerar cannabis.

En trolig hypotes till den lägre konsumtionen av alkohol, tobak och narkotika i Halland är den bättre socioekonomiska situationen110. Rapporten Folkhälsan i Halland111 visar dock att de kommuner i Halland som har god socioekonomisk status, Kungsbacka, Varberg och Halmstad, konsumerar mer av både alkohol och cannabis än de med lägre socioekonomisk status, Hylte och Laholm. I Halmstad konsumeras mer cannabis, i Kungsbacka och Varberg mer alkohol. Detta antyder att det är ett stad-land-fenomen snarare än ett rent socio-ekonomiskt, vilket också ligger i linje med nationell forskning: En avsaknad av urbana miljöer innebär också lägre konsumtion av alkohol och cannabis som kopplas till en urban livsstil112. Rökning följer inte detta mönster, utan följer det socioekonomiska mönstret med något lägre konsumtion i Kungsbacka och Varberg. Skillnaderna är dock så små att det är svårt att dra några säkra slutsatser av detta.

Över Halland (liksom Sverige) vilar en doft av 50-tal i 2000-talstappning. Mycket har förändrats sedan 50-talet, men vi lever fortfarande i ett samhälle där männen yrkesarbetar mest och kvinnorna har huvudansvaret för hemmet och barnen. Men Halland är också en region där ekonomin är god och kvinnorna har därför möjligen utrymme att köpa sig fria från den stress som präglar samtiden. De arbetar något mindre, och gör i lägre grad karriär än i riket och löneskillnaden mellan könen är större. I gengäld mår hallänningarna bättre, stressar mindre och har utrymme att leva mer hälsosamt. Detta spiller över på hela familjen, så att också män får del av den lägre stressen. Är det så att priset för välmåendet betalas av kvinnorna, i form av ekonomiskt beroende av männen, och sämre ekonomi livet ut, i synnerhet efter pensionen och om något rubbar kärnfamiljsidyllen?