På ålderns höst…

Vacker natur, sociala relationer och trygga livsomständigheter är faktorer som ofta uppskattas av en äldre befolkning och som erbjuds i Halland403. Hallands befolkning är också överlag något äldre än i riket som helhet. 11,5% av kvinnorna i Halland, jämfört med 10,6% i riket, är över 65 år. 3,4% är över 80 (riket 3%). För män utgör åldersgruppen +65 år 10,1% av totalbefolkningen och 2,3% över 80 jämfört med 9% respektive 1,9% i riket404. Medellivslängden är också knappt ett år längre än i riket, för båda könen405.

Sett till det ekonomiska är det stor skillnad mellan kvinnors och mäns livsvillkor. Mäns ålderspension406 är ungefär 161 000 kronor årligen, medan kvinnors är ungefär 116 000, alltså inte ens två tredjedelar. Nettoinkomsten407 för män i åldersgruppen 65-69 år är ca 331 000 kronor och för kvinnor ca 226 000, alltså bara 68% av männens inkomst. Denna skillnad mellan könen ökar till 75-årsåldern för att sedan minska. Bland de äldsta är kvinnors inkomster ca 81% av mäns, efter att som lägst varit 56% i åldersgruppen 70-74 år. Ett liv av strukturell ojämställdhet, där kvinnor arbetat mindre och i låglöneyrken, och lagt mer tid och energi än män på hem och hushåll manifesterar sig. I de grupper där inkomstskillnaden varit större under arbetslivet: förgymnasialt utbildade och personer som lever under diskriminering, är också skillnaden i pension störst408. Skillnaden är dock mer kännbar ju lägre de totala inkomsterna är.

Att kvinnor i genomsnitt lever längre än män och i genomsnitt är två år yngre än sina manliga partners409 gör att de ofta överlever sin livskamrat och då får svårt att leva på sin egen pension.  Stora grupper av kvinnor med förgymnasial eller gymnasial utbildning, som arbetat deltid och i exempelvis vård- och omsorgsyrken, tvingas exempelvis sälja sin bostad eller leva på marginalen. Färre i Halland över 65 år totalt lever utan kontantmarginal410, bara 8,5% jämfört med 12,4% i åldersgruppen 45-64 år och 33% av 18-29-åringarna, men bland kvinnor är det 14% och bland män bara 9%.

Sannolikt gäller detsamma andra utsatta grupper, exempelvis ser vi nationellt att bland äldre (65-84 år) med funktionsnedsättning411 är det 24% av kvinnorna och 15% av männen som saknar kontantmarginal. Det är både betydligt mer än personer som inte har funktionsnedsättning, och större könsskillnad räknat i procentenheter (dock inte procentuellt).

Bland transpersoner i riket är andelen ekonomiskt utsatta lägre bland äldre personer än bland övriga transpersoner, men högre än i samhället som helhet. Dryga 20% i gruppen över 65 år rapporterar en månadsinkomst på under 14 000 kr, jämfört med över 70% bland personer 20-29 år.412 För homo- och bisexuella saknar vi inkomstuppgifter för gruppen över 64 år.

Intressant är också att ogifta äldre kvinnor överlag har bättre ekonomi än ogifta äldre män. En anledning kan vara utbildningsnivå: ogifta kvinnor har oftare än män högre utbildning. De har också i högre grad än gifta kvinnor kunnat satsa på yrkesliv och karriär, och har inte det avbräck i karriären som barnafödandet ofta innebär. Ogifta män har istället både lägre utbildning och lägre arbetskraftsdeltagande än gifta män.413

Den psykiska hälsan hos äldre är ganska bra. Bara 4,5% känner sig stressade414 jämfört med minst 12% i yngre grupper. Knappt 10% har nedsatt psykiskt välbefinnande enligt GHQ12415, jämfört med minst 15% i yngre grupper. Det finns dock ett ökat antal självmord416 bland män i åldrarna 65-74 år, i synnerhet i grupper med förgymnasial utbildning417, som inte har någon motsvarighet i riket. Det absoluta antalet är så litet att det inte går att dra några säkra slutsatser. Bakgrunden till självmord är ofta depression och avsaknad av social samvaro i kombination med stressande händelser av olika slag418. En rimlig hypotes är att den starka familjeförsörjarmodellen gör arbetslivet till en viktig faktor i männens liv och förlusten både av den sociala samvaron och yrkesaktiviteten efter pensionen skapar extra psykisk utsatthet hos just män. Det är också samma grupper, män, äldre (i någon mån) och förgymnasialt utbildade som uppger sig sakna praktiskt stöd i vardagen.

Den fysiska hälsan försämras inte oväntat med åldern. Ålderdomen förknippas i hög grad med försämrad syn, hörsel, rörlighet och mycket annat, och förekomsten av funktionsnedsättningar ökar snabbt i äldre år. I gruppen 65-84 år är det 60,4% av hallänningarna som säger sig ha ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd419. Samma siffra är nära 74% i årsgruppen 45-64 år. Till skillnad från övriga åldersgrupper är siffran för de äldsta något lägre för Halland än för riket.

Andelen som lider av svår ryggvärk420 ökar upp till 10-11% i gruppen 75-84 år (nationella siffror) och därmed utjämnas könsskillnaden – för kvinnor ligger den stora ökningen i ryggvärk innan 45 år. Äldre söker dock både vård421 och tandvård422 mer än övriga grupper, 8,6% jämfört med totalt 13,7% (har avstått från att söka vård trots behov). Motsvarande siffra för tandvård är 6,2% jämfört med 11,5% totalt.

Det är vanligt att sköra äldre behandlas med många olika läkemedel, av vilka ett stort antal har muntorrhet som biverkan. Förmåga och ork att sköta sin munhygien avtar. Erfarenheten visar också att sköra äldre lätt förlorar sin regelbundna kontakt med tandvården. Den friska äldres goda munhälsa riskerar därför att snabbt försämras under den sköra perioden vilket leder till stora tandvårdsbehov hos den omsorgsberoende äldre.

I gruppen äldre (65-84 år) är det fler som inte alls motionerar423 (7,4% jämfört med totalt 4,6%, som är genomsnittet för hela befolkningen) men också något fler som motionerar mycket, mer än 5 timmar per vecka (32,2% jämfört med totalt 30,2% för hela befolkningen). Sannolikt är kombinationen mer tid efter pensioneringen och sämre fysiska förutsättningar för vissa en orsak till den ökade polariseringen. Också kostvanorna är något annorlunda bland äldre: fler äldre äter grönsaker och rotsaker424 en gång per dag, medan äldre mer sällan än andra åldersgrupper äter både riktigt mycket och riktigt lite grönsaker. Däremot tycks äldre vara överlag bättre än yngre på att äta frukt och bär425. Vi saknar könsuppdelad data men forskning visar på tydliga könsmönster, till exempel att kvinnor äter mer grönsaker, och att socioekonomiska faktorer har större betydelse hos män än hos kvinnor426. 

Vad gäller fetma427 skiljer sig gruppen 65-84 år inte mycket från åldersgruppen under (45-64 år). Det är dock oklart om detta ska ses som positivt eller negativt. Förekomst av övervikt/fetma är i gruppen äldre inte en självklar negativ indikator. Bland de äldre är det överlag ett större problem med undernäring, så länge fetman/övervikten inte inverkar alltför mycket på livsstilen428. Samtidigt kan den fortsatt vara livsstilsrelaterad och därmed ha negativa hälsoeffekter. Traditionellt ökar många män i vikt efter pensionen, då de minskar i fysisk aktivitet medan kvinnor fortsätter göra hushållsarbete som förut429. Skillnaden mellan könen minskar dock från generation till generation, då alltfler kvinnor också yrkesarbetar och den totala tiden som läggs på hushållsarbete minskar.

Fortsatt är det dock i första hand kvinnor som utför hushållsarbete430, den totala tiden som läggs ned på hushållsarbete ökar, och det är kvinnornas del av det som ökar mest.  Nationella siffror visar att i gruppen 65-84 år lägger kvinnor i genomsnitt 2 timmar och 43 minuter på hushållsarbete, jämfört med männens 1 timme och 20 minuter. I gruppen i yrkesarbetande ålder (20-64 år) lägger kvinnor 1 timme och 46 minuter och män 1 timme och två minuter (nationella siffror). Orsaken är sannolikt en kombination av generationskultur, där betydelsen av ett rent hem varit större i tidigare generationer, och mer tid att upprätthålla detta efter pensionen.

I takt med den sämre hälsan är det allt fler äldre som behöver hjälp i vardagen. Denna hjälp kommer främst från två håll: nära anhöriga och kommunalt finansierad äldreomsorg. Överlag utför kvinnor mer vård av anhörig än män, 10% jämfört med 8%. I de flesta fall rör detta dock 45-64-åringar som då sannolikt i första hand vårdar föräldrar. Behovet av stöd från anhöriga har ökat i takt med att samhällets stöd minskat, och enligt SCB 2008 är det i första hand döttrar (och svärdöttrar) som står för skillnaden, i synnerhet i grupper med låg socioekonomisk status431. Siffror för Halland visar att skillnaden i utbildningsnivå är liten vad gäller hur stor andel som tar hand om en anhörig432 – mellan 8,8% och 9,8%. Det kan dock finnas stora skillnader i hur mycket tid som läggs på detta. Av dem som i Sverige som helhet gick ned i deltid för att vårda anhörig eller vårda barn och anhörig433 2014 var 14 000 kvinnor och bara 1000 män, och det är svårt att hitta orsaker till att det mönstret skulle vara annorlunda i Halland.

8,6% i åldersgruppen 65-84 år vårdar anhöriga434 och i denna åldersgrupp är det sannolikt oftare vård av makar/partners. Vad gäller vård av partner i det egna hemmet är det vanligare att kvinnor vårdar män än tvärt om435. Sannolikt är en orsak att kvinnan är yngre och därmed friskare, men också könsmönster. Kvinnan i högre grad än mannen har redan en ”omsorgsroll” i hemmet – det är hon som har arbetat mindre, skött det praktiska och vårdat barn och eventuellt andra anhöriga. Att bli änka kan därför i många fall innebära, förutom sorgen efter en förlorad livskamrat och betydligt sämre ekonomi, en stor befrielse från ett omsorgsansvar som förklarar att änkor i många fall har bättre hälsa än gifta äldre kvinnor436.

Män får däremot mindre hemtjänst beviljat än kvinnor437. I gruppen 65-79 år är skillnaden nästan obefintlig: dryga 3% av kvinnorna som har hemtjänst och knappa 3 % av männen438. I gruppen över 80 år är skillnaden större: nära 28% av kvinnorna men bara 19% av männen har beviljad hemtjänst. Det är oklart om detta beror på olika behov i de olika grupperna eller om det är en konsekvens av att män i högre grad än kvinnor får hjälp av partner i sin vardag. Hur många timmar hemtjänst som beviljas439 är mer lika. En tendens finns att större andel män i åldersgruppen 65-79 som beviljats hemtjänst får riktigt många timmar beviljade, över 50 timmar i veckan. Något fler av männen 80+ får dock bara lägsta nivån av hemtjänst, upp till 9 timmar i veckan.

En bra indikator på om äldre får det vardagsstöd de behöver är antal fallolyckor440. Fallolyckor kan lätt förebyggas dels genom träning och korrigering av medicinering, dels genom att den äldre får stöd i vardagen för att undvika risker, allt från behövliga tillgänglighetshjälpmedel (rullator, undanröjande av trösklar mm), dels hjälp att utföra högriskuppgifter (exempelvis byte av glödlampor). Fallolyckor hos äldre leder också ofta till komplicerade läkeprocesser med komplikationer som kan få allvarliga konsekvenser för det framtida livet. Dessutom leder själva rädslan för fallolyckor ofta till begränsningar av vardagslivet.441

Förutom bland de yngsta äldre, 65-69-åringarna, där halländska kvinnor utmärker sig med låga siffror jämfört med riket, råkar kvinnor oftare än män ut för fallolyckor. Bidragande orsaker till detta är att kvinnor oftare blir äldre, och att kvinnor oftare lider av benskörhet.442 Risken ökar med åldern, och för kvinnor mer än för män. Bland de äldsta, över 85 år, var det 2015 över 9% av kvinnorna som vårdades för fallskador, jämfört med 6% av männen. I gruppen 75-79 år var samma siffror 19% respektive 18%. Överlag är såväl siffror som könsskillnader något lägre i Halland än i riket vilket tyder på en i jämförelse god äldreomsorg och ett bra förebyggande arbete i Halland. Vi har dock ingen data över exempelvis socioekonomiska faktorer eller etnicitet, som vi vet har ett nära samband med tillgång till vård och service överlag i samhället443, och där mer gynnade grupper är överrepresenterade i Halland.

Gruppen äldre är också lika heterogen som samtliga åldersgrupper. Förutom att äldre diskriminerade grupper utsätts för samma typer av exkludering och diskriminering som andra, ökar deras beroende av samhällsinstitutioner vilket ökar deras utsatthet.

På senare år har det riktats alltmer uppmärksamhet mot de utmaningar som allt fler utrikes födda äldre innebär för äldrevården, med såväl språkliga som kulturella skillnader. Exempelvis visar studier att personer med annat modersmål än svenska i lägre grad känner sig delaktiga, informerade och respekterade än personer med svenska som modersmål444. Också HBT-kompentensen är ofta låg inom vården vilket innebär en särskild utsatthet för såväl homo- och bisexuella som transpersoner. En kartläggning gjord av Socialstyrelsen 2013 visar att det finns stora brister vad gäller såväl kunskap och rutiner vad gäller HBT och äldre, såväl vad gäller hur boende tilldelas (för exempelvis samkönade par) men också gällande våld i nära relationer och som omsorg om Hiv-positiva äldre445.

Vad gäller äldre med funktionsnedsättning kan det i vissa fall finnas en minskad skillnad mot gruppen utan funktionsnedsättning. Exempelvis ser vi hur andelen personer med funktionsnedsättning som känner sig stressade446 sjunker från 15% till 6,2% bland kvinnor och från 11% till 3% bland männen efter 64 års ålder. En orsak kan vara, i synnerhet vad gäller fysiska hinder, att gruppens andel i befolkningen växer med åldern, vilket innebär att svårigheterna normaliseras. Kraven på tex deltagande i yrkeslivet minskar också vilket innebär färre stressmoment i vardagen. Det blir överlag lättare att leva ett ”vanligt liv” när fler utsätts för samma vardagsbekymmer som de egna.

De äldre som är drabbade av psykisk ohälsa är en grupp som fått allt mer uppmärksamhet på senare år. Det gäller både de som sedan tidigare har en psykiatrisk diagnos och de som insjuknar på äldre dagar. Depression är den vanligaste formen av psykisk ohälsa som uppstår i ålderdomen. Den kan utlösas både av sociala och identitetsmässiga faktorer som förluster av förmågor och sociala sammanhang, men kan också uppstå som en biverkning av medicinering447. I synnerhet kvinnor är drabbade av felmedicinering eller medicinering som påverkar det psykiska måendet448.

Äldres symptombild vid depression kan skilja sig från yngres vilket gör det svårare att ställa diagnos. Psykiskt dåligt mående kan också, i än högre grad än bland yngre, vara stigmatiserat och skambelagt, så att de äldre inte söker stöd449. Obehandlade depressioner leder ofta till stort onödigt lidande under de sista levnadsåren.

Vad gäller missbruk sjunker siffrorna både för riskbruk av alkohol450 och för rökning451 något efter 65 år. Cannabisanvändningen452 är i stort sett obefintlig. Å andra sidan kan effekterna av missbruk bli större, när de kommer ovanpå andra åldersrelaterade krämpor.

Äldre kvinnor dricker betydligt mindre än äldre män, men den totala alkoholkonsumtionen ökar, liksom könsskillnaden. Det syns tydligt i antal vårdtillfällen för alkoholrelaterade sjukdomar.453 Detta kan vara en effekt av både ett generationsskifte bland de äldre: de som var unga under 60- och 70-talets liberala kultur kan antas behålla det förhållningssättet. Även ökad köpkraft och tillgänglighet är sannolika faktorer bakom den ökade alkoholkonsumtionen.454

Konsekvenserna av den ökade alkoholkonsumtionen är blandade. För dem vars konsumtion inte blir problematisk kan effekterna vara positiva – eller åtminstone inte negativa – med bättre hälsa och livskvalitet som följd. Samtidigt förändras kroppens ämnesomsättning och funktionsförmåga, så att konsekvenserna vid hög konsumtion blir allt högre. I synnerhet gäller detta i kombination med viss typ av medicinering.455

Sammantaget ser vi hur ålderdomen i Halland är god – i synnerhet för dem vars förutsättningar är goda redan från början. Samtidigt finns en tendens att förhållandena polariseras: för grupper som varit utsatta redan under tidigare livsskeden accentueras detta under ålderdomen. Det gäller så väl ekonomiska förhållanden som hälsomässiga och livsstilsrelaterade. Det finns alltså goda anledningar att fortsätta reflektera över såväl individuella val som strukturella förutsättningar just utifrån de långsiktiga konsekvenserna för människors livsvillkor.