EN JÄMLIK SKOLA?

Vid sju års ålder inträder skolplikten322
. Skolgången lägger grunden för framtiden och har stort inflytande både på både barnens identitetsskapande och på deras kunskapsinhämtning och studiemotivation inför framtiden. Enligt skollagen ska den svenska skolan vara jämlik, alltså tillgodose samtliga barns behov av stöd, erbjuda samma möjligheter till lärande och fostra demokratiska individer utifrån individuella förutsättningar oberoende av grupptillhörighet.

Skillnaden mellan att lyckas i skolan och inte är som vi sett i tidigare kapitel i många fall avgörande för framtiden, och kan för individer väga upp för andra sämre förutsättningar som att tillhöra en låg socioekonomisk grupp eller andra hemförhållanden. I synnerhet i diskriminerade grupper, såsom bland kvinnor, HBT-personer eller utrikes födda, är skillnaderna mellan låg- och högutbildade större än i gynnade grupper.

Men det är också tydligt att alla inte har samma förutsättningar att lyckas. När skolan inte lever upp till kraven på jämlikhet så drabbas främst de minst gynnade.

Ett exempel på hur den sociala situationen påverkar skolresultaten är att barn till separerade föräldrar överlag tenderar att klara skolan sämre än barn i kärnfamilj, i synnerhet de barn som var under fem när föräldrarna separerade.323 Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för psykosociala problem i framtiden, exempelvis kriminalitet, fysisk och psykisk ohälsa och för tidig död.324

Icke desto mindre ökar skillnaderna mellan olika skolor. En forskningssammanställning från Skolverket 2009 visar på flera olika faktorer bakom den minskande likvärdigheten i skolan: För det första genomfördes ett antal reformer med nya styrdokument, kommunalisering och nytt betygssystem som minskade samordningen i undervisningen och en ökad valfrihet som bidragit till skillnaderna mellan skolor. Skillnaden mellan skolorna följer också mönstret för boendesegregation som vi såg i kapitel ”Det segregerade samhället”. För det andra finns sämre förutsättningar i befolkningen överlag med fler nyanlända, fler barn till ensamstående och stora årskullar. Detta ställer högre krav på skolans totala resurser och bidrar till minskande lärartäthet, brist på utbildade lärare och större klasser.325 Bristande resurser och sämre förutsättningar i skolan påverkar mest de barn som redan från början har sämre förutsättningar, exempelvis för att de inte kan få stöd och hjälp hemifrån, på grund av psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller andra faktorer som gör att eleven behöver mycket stöd.326 Det finns alltså många strukturella faktorer som påverkar elevernas förutsättningar att klara skolan.

Även i Halland syns betydande skillnader i hur barn och unga klarar sig genom skolåren. För de första nationella proven i årskurs tre327 ser vi att resultaten i Halland ligger något över riksgenomsnittet. Vi saknar halländska data könsuppdelat, men på nationell nivå ser vi skillnader mellan pojkar och flickor. Skillnaderna syns i samtliga ämnen på de nationella proven. Vi har fokuserat på de två delprov per ämne (svenska/matematik) där flest elever inte nått kunskapskraven. Vad gäller matematik är det 18,8% av flickorna och 20,5% av pojkarna som inte nått kraven vad gäller skriftliga räknemetoder, alltså en femtedel totalt. Fler klarar provet som handlar om att mäta, jämföra och uppskatta tid och volym, 14,3% av flickorna och 10,3% av pojkarna klarar inte det provet. Detta är det enda av delproven där fler pojkar än flickor får godkänt.

Inom ämnet svenska är könsskillnaderna ännu större och till flickornas fördel, särskilt avseende stavning och interpunktion. Bara 4,3% av flickorna jämfört med 12,9% av pojkarna klarade inte det provet. Vad gäller läsning av berättande text är det 5,3% av flickorna och 9,7% av pojkarna som inte klarade sig.

Båda ämnena är grundläggande för framtida skolresultat: Matematik handlar om logiskt tänkande och ligger till grund för samtliga naturvetenskapliga ämnen. I svenska främjas förmågan till förståelse av skriftlig text liksom förmågan att uttrycka sig i tal och skrift, båda nycklar till goda skolresultat oavsett ämne under senare skoltid. Vad gäller svenska finns också en vidare funktion att kunna vara delaktig i samhället och känna till och tala för sina åsikter och rättigheter, men också att kunna ta till sig och värdera information. Den stora könsskillnaden här får alltså konsekvenser inte bara för den enskilda elevens framtid utan också för vilka som är delaktiga och deras bidrag till beslutsfattandet och i samhällsutvecklingen i stort.

I årskurs sex, när de första betygen delas ut, syns skillnaderna än tydligare.328 Hela 14,5% av pojkarna i Halland, jämfört med 9,3% av flickorna, klarar inte kunskapskraven i flera eller alla ämnen. 5,6% av flickorna jämfört med 7,3% av pojkarna når inte godkänt i ett av ämnena. Detta är något lägre siffror än i riket men könsskillnaden består och fortsätter genom högstadiet. Efter årskurs nio329 är det 10,5% av flickorna som inte når gymnasiebehörighet och 19,3% av pojkarna. Räknar vi bort nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund så kvarstår könsskillnaden men i mycket lägre grad: 11,1% av pojkarna och 9,5% av flickorna når inte målen. Den stora könsskillnaden på totalnivå beror alltså till viss del på att just nyanlända pojkar klarar sig så mycket sämre än nyanlända flickor. Ytterligare en trolig orsak är sannolikt att det finns fler nyanlända pojkar än flickor i gymnasieåldern.

Samma grupper: män och utrikes födda, har också svårare att klara gymnasiet330. Av 18-24-åringar totalt är det 7,7% av tjejerna, och 11,7% av killarna som inte har avslutat gymnasiet. Bland utrikes födda gäller detta 13,5% av tjejerna och 15,3% av killarna.

För utrikes födda kan det vara svårt att klara av den svenska skolan, beroende på när de kommit till Sverige. Rapporten ”Arbetsmarknadsintegration i Halland” visar att barn som varit i Sverige i mer än 10 år klarar skolan i lika hög grad som svenskfödda, vilket visar på vikten av denna faktor331. Förutom alla de ämnen där nyanlända elever måste skaffa den förförståelse som getts under tidigare skolår, och som de missat, måste de kämpa med språket. Många saknar också kontinuerlig och fungerande skolgång från hemlandet på grund av krig eller andra missförhållanden. De har också en mer eller mindre lång tid av flykt och fysiska omplaceringar bakom sig som omöjliggjort kontinuerlig skolgång. Utöver detta är deras levnadsvillkor ofta svårare överlag (vilket speglas i kapitel ”Sämre välbefinnande” som vi ska återkomma till i kapitel ”Ett meningsfullt liv”) med en situation med traumatiska minnen, kulturkrockar och utmanade familjeroller332 samt praktiska svårigheter att hitta studiero som skapas av trångboddhet333.

En vanligt angiven orsak till att pojkar inte klarar skolan lika bra som flickor är maskulinitetsnormer och deras koppling till en så kallad ”anti-plugg-kultur”. En kille ska helt enkelt inte vara duktig i skolan, och är han det ska det vara till följd av ”naturlig begåvning” snarare än hårt arbete. I vissa sammanhang kan denna tendens också förstärkas i klassrumssituationen av lärarens agerande och attityd gentemot elever.334 Det är dock viktigt att hålla i minnet att maskulinitetsnormer är olika beroende på sammanhang och att sambandet pojkar – antipluggkultur inte är en helt nyanserad bild. Socialgrupp och etnicitet är avgörande faktorer som spelar in i bilden.335

Det finns också genomgående tendenser att barn av båda könen klarar sig bättre om föräldrarna har högre utbildning336 och kommer från tryggare sociala förhållanden. Både social och ekonomisk utsatthet har negativ inverkan på den psykiska hälsan och i förlängningen också på utbildningsresultaten.337 Vi ser att högskoleförberedande program338 domineras av elever med högutbildade föräldrar, i synnerhet inrikes födda. På naturvetarprogrammet har hela 73% högutbildade föräldrar, och på högskoleförberedande program totalt är siffran 61%, jämfört med 35% på yrkesförberedande program.

Valet av gymnasieprogram i Halland speglar arbetsmarknaden överlag: tjejer väljer program som leder till kvinnodominerade yrken såsom barn och fritid, vård och omsorg eller hotell och turism. Killar väljer program som leder till mansdominerade yrken, exempelvis bygg och anläggning eller el- och energi. Fler tjejer än killar läser högskoleförberedande program men skillnaden är mindre inom manligt kodade ämnesområden. På tekniska programmet är andelen tjejer bara 18%, medan enbart tjejer läser humanistiskt program. Elever med utrikes bakgrund finns oftast i olika former av introduktionsprogram, hela 70% av eleverna på dessa program har utrikes bakgrund. Även på International Baccalaureate är andelen ungdomar med utrikes bakgrund stor, 55%.

Vad eleverna gör ett år efter att de avslutat gymnasiet varierar också339. Inte oväntat leder studieförberedande program oftare till studier, medan yrkesförberedande snarare leder till yrkesetablering. Andelen som gör varken eller är överlag lägre efter studieförberedande program. Manligt dominerade program som el, bygg och fordon har runt 40% som varken studerar eller arbetar efter ett år, industri något högre med 44%. Barn och fritid och omvårdnad ligger på 40,3% respektive 33,3%. Det finns alltså ingen tydlig skillnad mellan kvinno- och mansdominerade program vad gäller om eleverna står utan sysselsättning ett år efter avslutat gymnasium.

Däremot yrkesarbetar större andel elever från de mansdominerade programmen, jämfört med de kvinnodominerade, förutom de som gått omvårdnad där etableringsgraden ökat med 12,6% från året innan. Från bygg, fordon och industri är det 0% av eleverna som gått vidare till studier; för etablering på arbetsmarknaden är siffrorna 65,6%, 67,6% och 55,6%. Elprogrammet är ett undantag från de manliga programmen: där har 14,3% gått vidare till studier och 40,2% till arbete. Motsvarande siffra i det kvinnodominerade barn-fritidsprogrammet är 17,2% till studier och 42,5% till arbete, och för omvårdnad 12,6% till studier och 54,1% till arbete. Detta speglar både den goda arbetsmarknaden för gymnasieutbildade i traditionellt manliga branscher, och att kvinnor i högre grad än män skaffar sig eftergymnasial utbildning.