Det segregerade samhället

Den geografiska segregationen av olika grupper i samhället handlar både om Halland som helhet och om enskilda stadsdelar i de större städerna. En viktig drivande faktor är bostadsmarknaden i Halland, som är allt mer pressad 166 . Bostadspriserna stiger och det är svårt att få tag i eget boende, något som påverkar samtliga grupper som inte är i förväg etablerade på bostads- och arbetsmarknaden 167 . Den fysiska miljön är inte sällan en stor del i ett områdes attraktivitet 168 . I Halland är det framför allt de attraktiva kustområdena som lockar, liksom möjligheter till arbete i städerna eller, för främst Kungsbacka/Varberg, möjligheterna att pendla till storstaden.

Unga och nyanlända är grupper som ofta saknar både kapital och bostadskarriär att bygga vidare på 169 . Siffror för Halland 170 visar att unga (16-24 år) bor i hyresrätter i långt högre grad än övriga grupper, över 41% jämfört med 27-28% i övriga åldersgrupper. Nationella siffror visar också att 57% av utrikes födda bor i hyresrätt, och 41% av inrikes födda med utrikes bakgrund jämfört med 27% av inrikes födda. Nyanlända flyktingar är ofta hänvisade till de områden där det finns lediga bostäder, med andra ord mindre attraktiva områden. 

Vad gäller äganderätt är det betydligt vanligare bland inrikes födda med inrikes bakgrund än bland utrikes födda eller personer med utrikes bakgrund. Villaområden i attraktiva miljöer, där invånarna till stor del är medel- eller höginkomsttagare, lever i parförhållanden och där sociala och ekonomiska svårigheter är låga utgör ofta de mest segregerade områdena, om vi definierar segregation som ett befolkningsmässigt homogent område med en befolkning med få kontakter utanför den egna gruppen.

På nationell nivå finns också ett samband mellan utbildningsnivå och boendeform, men detta tycks inte gälla i samma utsträckning i Halland – 27% med förgymnasial utbildning bor i hyresrätt jämfört med 31% med gymnasial utbildning och 24,5% med eftergymnasial utbildning, sannolikt en effekt av de jämförelsevis goda inkomsterna i Halland som vi sett i kapitel ”En doft av 50-tal”

I grupperna unga och utrikes födda i Halland är trångboddhet vanligast 171 . Runt 26% av ungdomarna  172 är trångbodda 173 . Siffror på riksnivå visar att trångboddhet är betydligt vanligare, ca 35% bland utrikes födda än bland inrikes födda med två inrikes födda föräldrar (drygt 10%). Trångboddhet beror ofta på svårigheter att skaffa en större bostad, en kombinerad effekt av den pressade bostadsmarknaden och de ofta lägre inkomsterna. Den blir också ofta större bland utrikes födda där stora familjer är vanligare och där det också ofta finns mer eller mindre uttalade krav på att hjälpa varandra med boende. Den så kallade EBO-lagstiftningen 174 är mycket omdiskuterad ur detta perspektiv 175 .

Konsekvenserna av trångboddheten är kännbara, även om de verkar vara mindre för personer som gjort ett aktivt val att bo mindre. Det rör sig dels om fler konflikter i hemmet som orsakas av att det är svårt att få eget utrymme. I förlängningen kan detta påverka den psykiska hälsan för samtliga inblandade och det finns undersökningar som visar på risker att konfliktnivån i förlängningen kan skapa hemlöshet – det blir omöjligt att bo kvar tillsammans. En annan effekt är att ungdomar i högre grad spenderar tid utanför hemmet vilket minskar föräldrarnas insyn och ökar risken för en problemfylld tillvaro. En annan påtaglig effekt är att skolbarn (eller vuxna studerande) har svårt att hitta studiero i hemmet och därför har svårare att klara skolan – vilket kommenteras närmare under kapitlet kring ungdomars livssituation 176 .

Med tanke på att könsmönstren i grupper av nyanlända ofta är mer traditionella är det troligt att detta också drabba tjejer och killar olika. Män/killar är inte bundna till hemmet av arbetsuppgifter i lika hög grad som kvinnor/tjejer och i grupper som lever i en traditionell, så kallade hederskontext, också killarna mindre kontrollerade. Det är därmed sannolikt att killar i högre grad än tjejer söker sig utanför hemmet. Att ungdomar spenderar mer tid utanför hemmet kan antas gälla killar mer än tjejer (se kapitel ”Ett meningsfullt liv”), vilket gör killar mer utsatta för destruktiva miljöer i samhället, medan tjejer i högre grad utsätts för konflikter och andra problem relaterade till avsaknad av utrymme i hemmet.

De billigare och mer lättillgängliga bostäderna som medelklassen lämnar ligger oftast i avgränsade områden i städer och tätorter. Ofta finns fysiska barriärer, såsom stora vägar, som skiljer dem från omgivningen 177 . När medelklassbefolkningen lämnar minskar också samhällsservicen: skolor och annan offentlig verksamhet belastas hårdare av större sociala problem och privat service minskar som följd av minskad köpkraft i området. Därmed minskar områdets anseende ytterligare. Också den allt större frånvaron av personer med svensk bakgrund minskar områdets attraktivitet 178 . Viss forskning visar att redan vid 3-4% ”utomeuropeiska invandrare” 179 i ett område börjar de infödda svenskarna flytta därifrån 180 .  Kommunikationerna till centralorten är ofta sämre och samhällsservicen överlag tenderar att minska på grund av minskande köpkraft 181 .

Det är oklart i vilken mån den etniska och sociala segregeringen av staden/regionen i sig påverkar individers livschanser, och i vilken mån det är den sociala utsattheten som placerat dem där som får effekt på framtiden. Många grupper av utrikes födda söker sig aktivt till områden där landsmän bor, och kan dra fördelar både socialt och ekonomiskt av det sociala nätverk det ger 182 . Forskaren Irene Molina menar att det inte är i sig problematiskt att vissa områden har hög koncentration av människor med utrikes bakgrund. Först när detta kombineras med hög arbetslöshet, dålig standard på bostäder och brister i välfärden uppstår negativa effekter. 183 Den sociala dimensionen, tillgången till andra i den egna etniska gruppen, kan också ha hälsofrämjande effekter 184 . Å andra sidan kan områdets utsatthet förstärka individens utsatthet, eftersom det välfärdssystem och det skyddsnät som skall hjälpa dem är högre belastat i dessa områden. För utrikes födda kan det också försämra integrationsprocessen, i synnerhet språkinlärningen. 185 Själva frånvaron av svenskar, och det kontaktnät och möjligheter till integration som därmed saknas, kan alltså i sig minska individens möjligheter 186 .