DET KÖPTA VÄLMÅENDET?

Det finns ett väl etablerat samband mellan goda socioekonomiska förhållanden, som dem beskrivna i kapitlet ovan, och såväl fysiskt som psykiskt välmående80. Så är också medellivslängden81 närmare ett år längre i Halland än i riket som helhet, 84,7 år för kvinnor och 81,2 år för män (riket: 83,9 respektive 80,2 år). Ser vi till den självskattade hälsan82 bedömer drygt 74% av hallänningarna sitt allmänna hälsotillstånd som gott, jämfört med 73% i riket.

Redan här ser vi dock hur kvinnors överlag tyngre situation med mer ansvar för familjen påverkar. Kvinnor må ha längre medellivslängd än män, men andelen som anser att den egna hälsan är god är lägre, 72% jämfört med männens 76%. Vi ser här ett mönster som går igen genom i stort sett samtliga hälso-/folkhälsoindikatorer: kvinnorna har sämre siffror än männen i Halland, men ändå bättre än i riket. Männen ligger överlag lite bättre till än på riksnivå men könsskillnaden är ändå mindre i Halland än på riksnivå. Detta gäller till skillnad från indikatorerna kring ekonomi och arbetsmarknad samt hemarbete där skillnaden verkar vara lite större än i riket.

Nästa hälsoindikator som visar samma mönster är svår värk i rygg mm83: samma andel män som i riket (6%) uppger att de har svår värk i rygg mm, medan motsvarande siffra för kvinnorna är 8% i Halland, alltså större andel än männen, men mindre än i riket, där 9% av kvinnorna uppger sig ha svår värk i rygg mm. Vi saknar halländska data utifrån ålder och kön tillsammans, men nationella siffror visar att största delen av könsskillnaden förklaras av att kvinnor får ryggvärk tidigare i livet. Bland de yngsta (16-29 år) är det 4% av kvinnorna och 3% av männen som har ryggvärk, alltså ganska lika. I åldern 30-44 år, den ålder där de flesta har små barn och yrkesarbete parallellt, har glappet ökat till 3 procentenheter: 8% av kvinnorna men 5% av männen har ont i ryggen. I åldern 45-64 år ökar siffrorna till 11% respektive 8%. Bland de äldsta minskar könsskillnaden igen, i åldern 65-84 år har 11% av kvinnorna ryggvärk och 10% av männen. Sannolikt är detta åter en spegling av kvinnors situation överlag: kombinationen av stort ansvar för hem och barn och ett yrkesliv, ofta i vård och omsorg, i många fall fysiskt tungt (se kapitel ”En doft av femtiotal”), sliter på kroppen. Vilket även visar sig i sjukskrivningstalen.

Även det psykiska välbefinnandet84 överlag är bättre i Halland än i riket. Totalt är det drygt 15% jämfört med rikets 17% som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande, mätt enligt GHQ1285. Könsskillnaden finns kvar: 18% av kvinnorna har ett nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med drygt 12% av männen.

Skillnaderna är också stora inom regionen. På kommunnivå varierar andelen med nedsatt psykiskt mående bland kvinnor från 20% i Kungsbacka till 15% i Hylte, och bland män från 19% i Varberg till 8% i Kungsbacka och Hylte. Även inom kommunerna finns stora skillnader, som väl sammanfaller med olika socioekonomiska faktorer86.

Det psykiska välbefinnandet ökar tydligt med åren. Bland ungdomar 18-19 år är andelen som mår dåligt 21%, vilket är mer än dubbelt så mycket som bland 65-84-åringarna. I synnerhet unga tjejer mår dåligt, även om det också kan finnas skillnader i hur pojkar och flickor rapporterar dåligt mående: pojkar vänder sig snarare utåt och blir utåtagerande, och upplever fysiska symptom som huvudvärk, medan flickor vänder sig inåt och upplever sig må psykiskt dåligt87. Vi återkommer till detta i kapitel ”Ett meningsfullt liv?”.

Trots att det psykiska välbefinnandet är bättre än rikssnittet så var antalet självmord i Halland 201688 ca 2 fler per 100 000 invånare än i riket, 13,2 respektive 11,4. Mer än två tredjedelar av dessa självmord, begås av män, i synnerhet i åldrarna 25-29 år och över 65 år89. Här kan vi fundera på om det finns ett samband med den genomsnittliga mannens arbetsliv, eftersom i åldrarna 25-29 år har många ännu inte riktigt ”kommit igång” med karriären, och efter 65 år är de flesta mäns yrkesliv slut. Att mäns psykiska mående hänger samman med föreställningen om mannen som familjeförsörjare har även belagts med kvalitativa studier90. Kvinnors självmord ökar något i samma åldrar men inte alls i samma utsträckning, ett tecken på att kvinnor både har ett större socialt skyddsnät, och också sin vardag och identitet förankrad även utanför arbetsplatsen, så att omställningen blir mindre tydlig.

Hallänningarna upplever mindre stress91 än i riket, bara 12% jämfört med 16%. Skillnaden är störst bland kvinnor, där ”bara” drygt 14% av halländska kvinnor upplever sig stressade, jämfört 20% av kvinnorna i totalbefolkningen. Skillnaden mellan männen är något mindre, 9% i Halland jämfört med 12% i riket. Även här ser vi stora skillnader mellan kommunerna, där män i Hylte är minst stressade (6%) medan kvinnor i Kungsbacka är mest stressade (16%).

Den grupp hallänningar som mest skiljer sig från riksgenomsnittet vad gäller stress är gruppen 30-44 år. På riksnivå ligger stressen hos denna grupp på nivåer som liknar 18-29-åringarnas, över 20%. I Halland ligger den enbart på 13%, det vill säga snarare på samma nivå som bland 45-64-åringar. Möjligtvis – men det är inte statistiskt belagt – är det främst i denna grupp som halländska kvinnor arbetar färre timmar än riksgenomsnittet, vilket ger en lägre total arbetsbörda under de ofta tuffa småbarnsåren och därmed mindre stress.